Den lyckliga Josefin Brink

Såg debatten igår...
Kan bara konstatera att den lyckliga horan finns nog inte i Sverige iallafall.
Av alla tyckare som satt där fanns endast en med personlig erfarenhet av yrket, förklädd och överkörd från början.
Kanske, bara kanske, med en programtid som räckte till för ämnet, och en bättre sammansatt panel, hade det kunnat bli någonting bra.
Som det var nu var det Isabella Lund, Petra Östergren, och en Susanne Dodillet som simmade sprinterlopp mot strömmen av nollargument och bitterfittig, radikalfeministisk retorik/äktsvensk förbudsiver.
Josefin Brink och Andreas Gustavsson (orkar inte ens försöka vara saklig om dem)spädde på alla mina tidigare fördomar om dem, all publicitet är bra publicitet....right??
Skitsamma vad man säger.....bara man syns, och kan uppfattas som politiskt korrekt?

Att människors rätt till sexualitet debatteras i en "upplyst" stat år 2008 är horribelt.
Att lagar som begränsar konsensus mellan vuxna medborgare finns är ännu mer skrämmande.

Heder åt Isabella Lund, även om hon inte tillåts vara lycklig så länge rättning mot den gällande, nymoralistiska normen är lagstadgad.
De enda lyckliga hororna i sammanhanget är nog mediahororna.....fyfan.