tisdag 22 januari 2008

Sagodags: När jordskorna blev till stövlar.

Jag är uppväxt på sjuttiotalet.
En både vacker och grundläggande fel tid.
Böckerna man fick när man började en termin i skolan var nya, det fanns skolsköterskor, lärare och närpoliser tillgängliga när de behövdes.
Fri fostran var mode, jag är själv en av dem som tilläts ifrågasätta nästan allt som barn....på gott och ont.
Efterdyningarna av gröna vågen, extremkommunismer och hippierörelsen höll på att flytta in i både den akademiska världen och riksdag/regering.
Men något gick åt helvete....
Någonstans blev vår omsorg om människor och vår strävan efter att vara det bästa landet i världen till övervakning, och övergrepp på den fria individen i klass med SS eller stasi.
En överideologi skapades, som flyttade såväl höger som vänster mot mitten.
Låt oss kalla den Nationalsocionomismen, och deras anhängare Nationalsocionomer.
Ett perfekt kontrollinstrument för att rätta in avvikare i ledet, en jätteorganisation med en propagandaapparat vars like aldrig tidigare skådats....
Visa av den tidigare generationens misstag med rashygien formulerades snabbt ett nytt slutmål: Mentalhygien.
Det nya kontrollorganet Nationalsocialstyrelsen formulerade snabbt viktiga teser att rätta in befolkningen mot mitten med.
Slagorden fanns strax att läsa framför var och en, i början oskyldigt med 6-8 skivor bröd om dagen, för att följas upp med borstning av tänder flera gånger om dagen på rätt sätt med flourtandkräm.
Retoriken blev allt hårdare....snart såg man avvikare som smitthärdar som snabbt skulle tas om hand, rivas ner mentalt, och omprogrammeras.
Småningom kom även denna nya överhöghet så långt i sin strävan att de t.o.m. kontrollerade både polis, åklagare och regering.
Om någon i styrande ställning idag ifrågasätter och talar om individuell frihet beställs snabbt en "oberoende utredning" som kväser upproret i fråga.
En snabb flyttning av fokus och blitzkrieg i media....och individuell frihet är ett glömt begrepp.
Medborgarna är väluppfostrade, nämn ämnen som prostitution eller droger och de tenderar att glömma allt annat än just sitt inprogrammerade hat mot dessa företeelser, som de i bästa fall endast har sett på film eller läst om.
Nolltoleransvisionen är inte längre en nolltolerans mot enstaka företeelser som droger och prostutition, den har istället utvecklats till en nolltolerans mot oliktänkande.
Varför låta en brukare eller prostituerad komma till tals när alla oberoende rapporter från regering och nationalsocialstyrelse redan har talat om vilken misär ALLA sådana slutar i??
Varför inte kväsa oliktänkare innan de ens har hunnit tala för sin sak när vi alla vet att de har fel från första början?

Jag vet att jag tar i...men just idag kändes det så.
Normalt sett tror jag faktiskt på att mina medmänniskor har större förståelse och vilja till insikt än såhär.
Vem vet....det kanske känns bättre imorgon.

Inga kommentarer: